teamjm

Det snöar som tusan idag. Hästarna kommer nog få gå in lite tidigare än vanligt, ser redan nu att täckena är helt blöta. Jag har saltat alla backar på gården så att hästägarna kommer hem sen ikväll, blir jäkligt halt, speciellt i mördarbacken upp från ridhusplanen.

Stackars Xenophon har fått två veckors boxvila efter att ha genomgått en artoskopi. Han är inte alls nöjd med det. Men när jag är i stallet släpper jag honom lös inne så får han gå ronden och lalla runt lite på egen hand medan jag mockar och fixar. Han är verkligen så söt, vandrar omkring och kikar på än det ena än det andra. Då och då kommer han fram till mig och kollar vad jag håller på med för stunden och ska gärna sticka in huvudet mitt i allt. Han är i en klass för sig den hästen. Absolut inte världens smartaste, men världens vackraste. Och hela hans uttryck är så komiskt, jag skrattar så ofta åt honom!

Sen har jag inrett hans box med pinnar, kvistar och hönät så att han har något att pilla med under dagarna. Tur att jag oftast är hemma och kan hålla honom lite sällskap.

I fredags avlivade vi ytterligare än häst på gården. Det var en av inackorderingarna som dömts ut pga headshaking.

Avlivningen gick väldigt bra. Till skillnad från när jag tog bort Kicki så var det två killar som kom istället för en. De var lugna och trevliga och tog sig tid med hästen. När den inte riktigt ville acceptera bultpistolen bytte de utan att tveka till ett gevär som de kunde stå en bit ifrån med. Sen gick det snabbt och lätt och det var en lättnad.

Det är tredje avlivningen i min närhet inom loppet av mindre än ett år. Hoppas vi slipper fler nu.

 och kollade igenom lite gamla bilder och upptäckte hur stor Tessans mage har blivit!

Tyvärr har jag inga bra, nya bilder på magen men man ser hyffsat bra på de här bilderna:

Magen oktober: 

Magen december:

Två veckor på kryckor över jul. och jag är fortfarande inte helt bra i knät. Det blev resultatet av sparken som utdelades lagom till ledigheten innan jul.

Tessan rullade fast i boxen igår. Lyckligtvis var jag nere i stallet när det hände. Fast jag hörde aldrig några sparkar eller något, utan plötsligt när jag gick förbi så såg jag bara ett par hovar som stack rakt upp. Orkade inte välta runt henne själv men med lite hjälp från gården och ett par longerlinor fick vi henne på rätt köl. Jag var jätteorolig för bebisen igår men har hört runt lite och det brukar vanligtvis inte vara någon fara. Hon låg ju inte alls speciellt länge heller. Det är ju otroligt hur dom litar på att man ska hjälpa dem, hon låg helt blickstilla fast jag klättrade omkring bland hennes fötter och trädde linor runt benen.

Igår fick Countesse skor fram. Hon har ju gått barfota ända sedan jag köpte henne (och innan dess också...) men när jag kom tillbaka från julledigheten hade hon blivit öm och tyckte inte alls om att gå där det var minsta knöligt eller grusigt.

Nu kom förvisso snön i förra veckan så det blev ju genast mjukare, men det var inga mängder det handlade om och den smälter väl bort snart igen med tanke på vilken breddgrad vi bor på.

Så det var en nöjd och glad Tessa som spatserade ut i hagen med skor på framfossingarna!

Åter hemma på gården i Strängnäs.

Min bortavistelse blev ju något längre än planerat då knät inte läkte i första taget. Två veckor tog det, närmare bestämt, och nu haltar jag fram skapligt utan kryckor.

Jag kan meddela att mina hästar, och alla andra fän på gården, har överlevt alldeles utmärkt trots min frånvaro. (Det fanns en tid då jag allvarligt hade betvivlat detta, men har nog under åren växt in i min roll som matte och insett att andra nog också kan mocka hjälpligt.)

Inbillar jag mig eller har Tessans mage växt jättemycket på dessa två veckor?

Nå väl, alla såg glada och nöjda ut. Även jag är nöjd, då det har flyttat ut två hästar, en har blivit avlivad som jag skrev om tidigare, och ytterligare en flyttar inom en månad. Vilket innebär att jag får betydligt mindre arbete vilket givetvis är välkommet.

Så, då tar vi friska tag inför 2009 och ser med spänd förväntan fram emot alla medgångar och motgångar vi kan tänkas möta under året! God fortsättning kära vänner!

God Jul alla vänner och bekanta

gamla och unga, tvåbenta och fyrbenta

önskar Sophia,. Akilah, Countesse, Xenophon, Kattungen och råttan

Jag vet att jag har sagt att det hänt för lite här för att ha något att blogga om.

Igår blev det i alla fall ändring på det. Stod och tog av täcket på en av hästarna, när det rån ingenstans kom en välriktad, järnskodd spark som landade rätt på knäskålen. Jag ramlade ihop i boxen eftersom jag inte kunde stödja på benet, men efter att ha suttit en  stund tyckte jag att det inte var så farligt så jag städade runt lite i stallet och haltade upp till mig.

Efter att ha suttit i soffan en halvtimme och jag skulle gå ut i köket, men inte ens tog mig över den 10 cm höga tröskeln utan att börja gråta, så misstänkte jag att det kanske inte var "ingenting" iaf.

Så fick ringa en räddare i nöden-kompis som körde in mig till akuten, där vi sedan tillbringade 5h. Inget syntes på röntgen lyckligtvis, mer än en del vätska i leden. Så jag fick slutligen en påse smärtstillande och ett par kryckor och fick åka hem.

Så lagom till julledigheten och den planerade skidåkningen i Sälen imorgon, blev jag halta Lotta.

Men men, jag har ändå varit förskonad från hästrelaterade skador i stort sett hela mitt liv, bortsett från en hjärnskakning och någon stukad fot, så man får väl egentligen vara tacksam...

Idag åker jag upp till Mora för julfirande, kommer inte hem igen förrän söndag efter jul. Min arbetsgivare är snäll nog att ta hand om mina hästar under tiden, så det blir riktigt långledigt nu ett tag.